En Oas för dig
Sitter nu i fars diván på Rälsbussgata i Falköping, eller hemmavé som man säger här på slätten. Lustigt när man kommer hem till hemstaden oavsett om det är efter en månad eller ett år sen sist. Efter bara en liten stund känns det som att man aldrig varit borta. En slags trygghet förstås, även om det killar lite mer att vara i en stad som är av det större slaget.
Vidare inser jag mer och mer vikten av att jag har något som jag kan ha som min vrå, min egen oas om du så vill. Där jag efter dagens jobb, interagerande med andra människor bara kan luta mig tillbaka och hitta ett lugn. Att bygga upp ett sådant rum får helt enkelt bli dagens tips, fyll det med saker, energier och folk och lämna det du helst slipper utanför dörren. Till slut har du en så stark feel good-energi i rummet att du direkt kan släppa de eventuella vardagligheterna som tynger ner dig.
De flesta har säkerligen ett sådant uttrymme redan nu utan att riktigt tänka på det...anyways, bara ett tips.
Vidare inser jag mer och mer vikten av att jag har något som jag kan ha som min vrå, min egen oas om du så vill. Där jag efter dagens jobb, interagerande med andra människor bara kan luta mig tillbaka och hitta ett lugn. Att bygga upp ett sådant rum får helt enkelt bli dagens tips, fyll det med saker, energier och folk och lämna det du helst slipper utanför dörren. Till slut har du en så stark feel good-energi i rummet att du direkt kan släppa de eventuella vardagligheterna som tynger ner dig.
De flesta har säkerligen ett sådant uttrymme redan nu utan att riktigt tänka på det...anyways, bara ett tips.
Bjuder på en gammal bild från Camp Nou, Barcelona
Kommentarer
Trackback
