Momentum, vår vän!
Har de senaste dagarna har ett sug efter att skriva. Formulera meningar, hitta på ord och att uttrycka mig på ett precist med lustigt sätt.
Ibland har man total skrivtorka precis som att man i livet kan finna sig på en platå och man vet inte ens om man orkar ta det där första steget mot det man skall arbeta med.
Andra dagar, som de senaste, infinner sig ett flyt. Man tycks kunna skriva om allt, måla upp fina scenarion och förmedla det på bästa sätt. Man är kort och gott, in the zone!
Man har hittat ett sk. momentum. Momentum kan vara din bäste vän, det är det som ger dig en synergieffekt där 1+1=3.
Ni känner igen det, man sitter och tänker att man skall städa men skjuter på det, man ser dammtussar och oreda och inget blir gjort. Men så skiftar något, ni tänker "Ne nu jävlar!" och vips så är ni igång. Och nu städar ni inte bara, nej ni börjar sortera böcker och CD-skivor, ni putsar skor. Ja ni har gått ifrån att inte göra EN sak till att lättsamt göra tre, fyra stycken!
Om vi lär oss detta?
Om vi filurar ut vilka knappar vi själva ska trycka på för att komma igång, på jobbet, i livet eller med våra hobbys, när vi kan ösa in all vår potential och kreativitet i detta.
Hur mycket mer skulle vi kunna åstakomma då?
Och hur mycket lättare och roligare skulle det bli?
En uppenbar upptäckt
Var precis ut och skottade snö efter ytterligare en ytterligare en natts snöfall över Stockholm. Jag greppade spade och skyffel och påbörjade det hela. Jag tänkte att; jag kan ju lyssna på lite musik medans jag gör det men hejdade mig i sista stund av tanken:
"Nej, nu bor jag i en, av bilar, ganska besparad del av Spånga, man hör fåglarna kvittra, man hör spadtagen, jag ska bara vara här och nu"
Den tanken, och den fysiska akten som skottningen innebär gav enorm energi, här återkommer också det som jag skrev om i tidigare inlägg angående naturlig motion. Det gav mig även en chans att hitta känslan i kroppen, att rikta blicken inåt.
Hur känns det i kroppen? Hur andas jag? Hur jobbar musklerna?
Vad hör jag? Vad ser jag?
Här och nu! Här och nu!
Insåg att det ibland kan vara bra att skippa musiken i iPoden och istället lyssna på sig själv och de melodier som naturen spelar upp för oss!
Kan det vara viktigt att tysta allt det moderna runt om oss för en stund? All media, iPhones, twitter, bloggar, chatar mm och istället gå tillbaka till det basala för att sedan återvända till moderniteter med nyvunnen energi, inspiration och tacksamhet för det lilla?
Stay Great!
Philosophy input
Försöker i min vardag väva in mycket filosofi och media med personlig utveckling i min vardag, föreläsningar på väg till jobbet, via twitter, bloggar, nyhetsbrev osv osv...
Jag tänker att med all den inputen så lät något riktigt bra komma ut också. Någon av alla dessa idéer kan göra galna saker för en liv på sikt, hälsomässigt, ekonomiskt, relationsmässigt.
Idag twittrade Robin Sharma följande
"Behandla varje person som att den kunde dö imorgon"
Med lite reflekterande kring det där så blev varje möte med kunder och folk på stan som en liten gåva. Detta kan låta jävligt ostigt men tänk på det!
- Om det är sista gången du möter någon. Vill du lämna den som en ovän utan möjlighet att visa dina bästa sidor eller vill du lämna personen på god fot, med respekt och med ett stort leende?
Du har en sista chans, vilken energi investerar du i mötet då?
En bild som perfekt representerar värdet av nya relationer. Malaga-07
Summan av kardemumman är idag alltså min ödmjukaste uppmaning till dig att:
Utsätta din hjärna för nya idéer, stora tankar och härliga kraftgivande historier. Allting, gott och ont börjar i tanken.
Se varje möte som en gåva, en chans att lära dig något, en chans att kunna ge något. Det är våra relationer med andra som är de riktiga guldklimparna!
Stay Great
