You HAVE to watch this!

I save my words, just watch the whole thing!



This guy gives u perspective

Just sit back, laugh and think about how damn right he is!



Var möte, en chans att lära sig

Lära sig något nytt, något om sig själv eller kanske lära känna någon ny vän! Så vänd inte chanserna ryggen.

tips1 -  Fråga dig själv, vad kan jag ge? Ett leende, ett handtag osv osv...
tips2 - Vad kan jag lära mig?



 "Varje situation är en chans lära sig läxorna du absolut behöver lära dig"

En skön söndag som denna..

kan det ju vara trevligt att slappna av till lite skön musik.... och bilder


Orka tänka ett steg till

Många gånger finner man sig i situationer där man blir irriterad på något eller någon. Att bara "go with the flow" är det enklaste och därmed också det lataste man kan göra.

Se det ur en an synvinkel, ändra perspektiv. Orka ta jobbet runt ditt förslappade sinnes brant och kom till något som kallas verkligheten!



Exempel:Du känner dig stressad och försöker så gott det går komma fram genom det komunala nätverket. Framför dig går en dam sakta sakta fram.
- Jag kommer sätta en spark rakt mellan fjärde och femte kotan och springa över hennes förlamade kropp, tänker du först.
  Innan du inser att det hela kanske har något med dig att göra, att du kanske skulle gått hemifrån tre minuter tidigare, att du kanske
kunde skippat att se den där sista reklamen på tvn innan du gick.




Det är så viktigt att komma ihåg att världen faktiskt inte alltid är som vi ser den. Det vi ser färgas alltid av våra tankar och sinneslag. När du börjar bena ut det hela så kommer du se världen som den verkligen är och det man inser är ofta hur löjlig man vart i förstaläget som irriterade sig!



beslutens kraft och trygghetszoner

Promenerade för andra dagen runt på Södermalm efter jobbet. Tänkte att eftersom man nu bott här i drygt ett halvår så kunde det vara på tiden att se sig om. Jag kom iallafall fram till två saker under denna genomsnittsvenskens Robinson Cruise-färd.


Jag bestämde mig i förrgår för att se mig omkring mer i staden i fortsättningen. Så igår efter jobbet så tänkte jag att jag skulle gå en sväng för att få lite "frisk" Stockholmsluft och att jag skulle hjälpa mitt lag i den stegtävling vi har på jobbet. Att jag skulle se mig om var inte det primära det kom lixom som ett pluss i kanten utan att jag hade tänkt på det.
  Det verkar som att hjärnan tar dig dit du vill, även fast du inte aktivt tänker på det jämt. Som att man öppnar en intelektuell dörr för dig själv som ditt undermedvetna kan ta dig genom.



Det andra är att jag, under dagens spatserande insåg det kittlande i att se nya saker, att testa nya vägar och att bryta sig loss från den trygghetszon som man så lätt hamnar i. Så många gånger har jag tagit gröna linjen hem från jobbet, åkt till gymmet, pissat och gått och lagt mig i stort sett. Varför har jag missunnat mig själv denna charmiga stadsdel så många dagar?
  Detta gäller förståss i alla aspekter av livet, ekonomi, träning, kärlek mm. mm....

Uppmanar här med alla som läser att testa något nytt, något lite skrämmande. Lägg era vanor under luppen redan nu och fundera på om du inte gått på rutin lite för länge nu, fundera även på om du begrännsar ert liv och er utveckling!?


Avslutar med en underbar kväll i Grekland, fångad och behandlad av Adam

Fake it til' you make it

Säg att du har en dålig dag, säg att skorna blir genomsura efter tre steg genom ytterdörren på morgonen, du kanske har en bad hair day och enda roll-onen som du hade hemma var Axe Africa. Det är kort och gott ÖKEN! Ponera sedan att du är som jag och tänker, jag vinner fan ingenting på denna sinnesstämningen och vill vända denna djävulens fridag till något bra, och se lösning istället för låsning!







Då kommer här David med dagens tips:
Fake it til' you make it!



Du vill kanske komma instudsandes på jobbet, göra high fives och dra fräckisar. Börja då att beté dig som att det redan var sant. Gå med rak rygg, öka stegtakten, kolla upp mot himlen med stora, glada ögon och le. Tvinga fram det om du så måste, men le. Dina muskler kommer nu att via nerver och med biokemiska reaktioner lura hjärnan och innan du vet ordet av......





....SWOOOOSCH! Så är du där!  Du kan nu gå ut i vardagen och göra världen lite bättre, för dig och för din nästa!




Vi tar en...

...Favorit i repris. Hade denna inlagd på ipoden märkte jag idag och visst fan berör den!
Gåshud - Check!


Filmdags, se, njut, tänk, gör!


Lika som bären

Vi har sovit vägg-i-vägg i ett halvårs tid. Har alltid vetat att det vart något med honom. Har inte kunnat sätta fingret på vad det har varit men det har legat där, gnagande, irriterande.

Så igår, medans han stog i köket med sina pankakor lossnade det.

SKROT-NISSES POLARE! JOHN ÄR TAMIGFAN SKROT-NISSES POLARE!


Rent utseendemässigt kanske det inte är on the spot, där är faktiskt Daniel Westling ett bättre alternativ, men i sättet. Även  en simpel sak som just att steka pannkakor gör John till en vetenskap, ett innerligt mekande och meckande. Han funderar, mäter, grubblar, och hade han haft en gubbpipa hade han säkerligen smackat lite på den också.


And the mind will take you there!

För er som sett The Secret så är begreppet "law of attraction" ingen nyhet. Det hela bygger på teorin om att man  drar till sig vad som helst i livet, likt en magnet, bra och dåligt, stort och smått.  Och detta med sin tankes kraft och genom att känna hur du verkligen uppnår det du vill redan innan det händer.

Detta är något jag funderat och brukat under en tid och denna morgon var inget undantag. Bestämde redan vid 6-snåret att jag innan jag somnar ikväll ska ha berört någon eller några, gjort den riktigt glad, vara trött men nöjd efter en aktiv dag och se fram mot nästa dygn!

Och inte hade väl klockan slagit förmiddagskaffe innan jag fick höra det:
- Du är en ängel!

Arbetsdagen flöt sedan på högeffektivt, inte på något jobbigt sätt utan mer inspirerande och lättsamt. Efter promenad hem genom ett soligt Stockholm, ett nystädat kök så börjar denna dag ta mer och mer formen av det jag ville att den skulle bli!


Summan av kardemumman är denna, DU bestämmer hur din dag kommer utveckla sig, för det bättre eller sämre. Inte mor, inte far, inte den sura tågkonduktören eller stressade kassörskan men, DU, DU  DU  DU!

Passar här på att verkligen rekomendera The Secret.







Att göra en "dagens"

Ola, den kramgode nallebjörnen, och jag knallade mot t-banan för att åka hemåt Alvik när jag ser en skylt ligga vält utanför ett café. Den kan jag väl vara hjälpsam och ta upp åt de hårt slitande latte-makerskerna tänkte jag samtidigt som jag lite skämtsamt sa:

- Kolla nu Ola när jag gör dagens goda gärning!

En latte-makerska var då på väg ut för att ta upp den och tackade för tjänsten.

-Se! Nu gjorde jag hennes dag, och hon kan återigen ställa sitt hopp till mänskligheten, fortsatte jag på samma skämtsama sätt.
Ola får då något smått filosofiskt i rösten och säger:
-Jo men jag tror fan på det där med "dagens"!
Så berättade han om hur han gett en uteliggare en näve mynt, hur glad denna gatans herre hade blivit och hur glad han själv blivit!



Och visst har han rätt, det är bannemig något att tro på! Det fina är att man vill ju hela tiden överträffa sig själv och göra mer och mer. Man ger mer glädje, och får mer glädje som ger energi att göra än mer saker.
Så när du sitter där på din kammare, med din kopp chai-te och myspläd kan du fundera på vad din "dagens" var.


Nå?

Vad var din "dagens"?


Ola ger John en "dagens" i form av ryggknäckning. Vilken givare!

Så uttrycks manlig kärlek

Nu skrivs det igen för fulla muggar, eller iaf för någon kaffehalva.

Sitter nu och bevittnar när John och Fidde sparrar mot varandra framför mina ögon. Dom brukar göra det ibland, denna gången började det med att Fidde sparkade John några gånger i ryggen. John går då bananaz och riktar en, som han säger "kontrollerad" spark, mot herr Carlssons huvud medans han sånär faller in i bokhyllan.

Dom pustar och frustar, dom bankar och bonkar. John gnäller att han måste stretcha varpå Fredrik mystjuter:

-Hihi JA! Vi stretchar, sen slåss vi!

Ibland hör jag dom innifrån mitt rum,  först smäller det lite runtom om i lägenheten, den sk. "jagningsfasen", sen kommer det ett smattrande utan dess like när deras hud smäller mot varandra (eftersom man alltid slåss i bar överkropp...minst), den sk "röda handen-fasen" för att sedan avslutas med ett kvidande, lågt och länge. Vid det här laget börjar jag bli lite nyfiken och går således ut för att kika lite. Ofta hänger då en rödflammig Fredrik runt ett än mer rödflammig Johns nacke.

Så står man där, ska man hoppa in och ta några grepp i den mysiga grabbleken?
Det kliar lite i fingrarna av adrenalinet som pumpas för att göra kroppen redo för strid.
Naaah, bäst att låta grabbarna vara, leka färdigt, låta barnasinnet fröjdas i denna manliga form av närhet som på damers vis kanske hade tagit sig uttryck i en kram. Men så gör inte vi...

....Inte jag och mina grabbar












Ute ur dvalan

Sitter efter en skön söndagsfrukost och tänker lite, efter två konstiga sjukskrivningsmånader så är jag återuppstånden, lite som en björn ute ur dvalan, och väl här man slås återigen av dagens alla små guldkorn. 

 Igår hade vi en helt underbar dag vädermässigt här i Stockholm, solen sken såpass att det trots minusgraderna var behagligt att gå runt kring stadens turiststråk. Idag är det Snö som singlar ner mot backen och himlen har tagit en mer gråaktig färg. Men skulle jag för den sakens skull säga att det var dåligt väder?

- INTE DÅ!

Allt handlar om hur man ser på saker, vilka "glasögon" man har på sig. Idag är det aningen mer friskt än igår till exempel, lite mer "inomhusmysväder" om man så vill. Men dåligt väder är det inte!

Var mest det jag tänkte på nu när jag satt här. Och aldrig skulle jag väl jag missunna er detta underbara tips för en lättare, mer energifylld vardag!





ett barns påminnelser

Tunnelbanan är ett bra ställe för lite analyser av människans olika beteenden, kroppsspråk osv...


Igår när jag satt där kom en söt liten varelse i 5-årsåldern in med sin ömma moder i vagnen. Det var ju en söt liten tösabete tänkte jag och log lite varpå jag såg sedan en dam i övre medelåldern sitta och le, ja riktigt tindra med ögonen åt den lilla tjejen. Jag kollar vidare och ser att ytterligare en person gör samma sak. Då kom frågan till mig:

- Varför är detta en så vanligt förekommande respons på de små liven?

* Är det kort och gott så att de ser så roliga ut för att de är som oss fullvuxna, fast i miniatyrform? 
*Påminner de oss om en tid då livet var beskymmerslöst? Där den viktigaste frågan för dagen var om man, i mitt fall, skulle spela landhockey med brorsan eller kasta snöboll med John "Älgen" Elgmark.
*Ler man mest för att det är det "man ska" göra, och för att passa in i det sociala spelet så drar man på smilbanden?

Tankar, reflektioner och idéer por favooor?



Leading without title

 Första dagen på jobbet gjord efter sjukskrivning, skönt att vara igång igen, träffa massa nytt folk och att få igång skallen. På väg hem hände något så härligt inspirerande. Mitt under ett stop på tunnelbanans gröna linje ljuder högtalarna:

"Välkommen till T-Centralen, le lite extra mot varandra idag, det här tåget går mot Vällingby"

WOW!
Mitt humör sköt i höjden och man såg medresenärernas mungipor lyftas. Jag kom genast att tänka på en av mina favoritförfattare Robin Sharma, vars slagord är "Led utan titel" dvs. att vem du än är så kan du göra ditt för att ge andra en så bra vardag som möjligt, göra ditt jobb så bra som möjligt, att visa riktningen för ett positivare samhälle med andra ord. Det spelar inte någon roll om det är Barack Obama som ropar ut Yes we can inför miljarder lyssnare  eller en lokförare som uppmanar alla på t-banan att le lite mer!
 
Alla kan göra sitt bästa med det dom har just där dom är!









 Så fundera över vad du kan göra på ditt jobb, din skola eller i din vardag för att förgylla andra människors vardag och i förlängningen din egen! Skriv nu i komentarfältet vad som var er bästa stund under dagen och ge mig ytterligare tillfälle att le!

Det man kan ta på

Vi satt igår ett gäng och tog några glas vin, någon whiskey och kom in i ett djupt mode av sällan skådat slag. Det kognitiva tänkandet fann inget slut verkade det som. Till slut satt vi hur som helst och bedömde varandras kvalitéer och intelektuella färdigheter.

Vi hade naturligtvis alla olika typer av smarthet, och kom fram till att det är när det kommer till hårda fakta som det visar sig klarast. Om man kan alla kungar från 1800-talet eller kan räkna multiplikationstabellen då visar sig ju kunskapen på ett väldigt konkret sätt. Men när man kommer till dessa luddiga sociala kompetenser, då får man det inte lika svart på vitt. Istället är det med en känsla, en energi man bara vet är där.






Det va dessa fina grabbar som föll(a) in i trans igår.








Något som jag funderat en tid på är följande.

En person som har en matematisk smarthet, Kalle,  ser sin egen smarthet och tror att det är den enda typen. Kalle ser därmed inte personen med social kompetensens, Nisses, smarthet. Kalle vet att Nisse har en hög social kompetens men ser det inte som smarthet.
 Nisse däremot ser också han Kalles smarthet, men han förstår att intelegens kan ta sig olika former och förstår sin egen förmåga. Nisse har alltså ett bredare perspektiv.

Kan detta stämma?




Tänk till och komentera-mera

En Oas för dig

Sitter nu i fars diván på Rälsbussgata i Falköping, eller hemmavé som man säger här på slätten. Lustigt när man kommer hem till hemstaden oavsett om det är efter en månad eller ett år sen sist. Efter bara en liten stund känns det som att man aldrig varit borta. En slags trygghet förstås, även om det killar lite mer att vara i en stad som är av det större slaget.


Vidare inser jag mer och mer vikten av att jag har något som jag kan ha som min vrå, min egen oas om du så vill. Där jag efter dagens jobb, interagerande med andra människor bara kan luta mig tillbaka och hitta ett lugn. Att bygga upp ett sådant rum får helt enkelt bli dagens tips, fyll det med saker, energier och folk och lämna det du helst slipper utanför dörren. Till slut har du en så stark feel good-energi i rummet att du direkt kan släppa de eventuella vardagligheterna som tynger ner dig.
 De flesta har säkerligen ett sådant uttrymme redan nu utan att riktigt tänka på det...anyways, bara ett tips.







 
Bjuder på en gammal bild från Camp Nou, Barcelona



Att få stenen i rullning...

Hej hopp!

En sak som idag kommit till mig under dagen är att man så många gånger fastnar innan"steg ett" för att man inte orkar, för att man inte finner kreativitet, energi och glädje att ta tag i diverse aktiviteter. 


Imorse var jag verkligen inte någon virvelvind första timmarna, och då var jag ändå inte "uppe med tuppen". Jag kände att tafattheten låg tung över mig och att ens ta sig frukost verkade som ett projekt. Till slut slog det mig att det faktiskt bara är så fram till man börjat göra saker. Och vips, så hade jag på några timmar hunnit träna, laga och äta lunch, betala räkningar, städa och åka till jobbet. Och eftersom man redan var igång med ett effektivt tänk så tog jag mig tid på tunnelbanan att läsa lite ur Anthony Kiedis självbiografi, som jag varmt rekomenderar. (Tack Martin för den julklappen).

Samma hände precis nu innan jag kom igång med detta inlägg, man står och stampar och får inte mycket gjort, men när jag väl började skriva så gick det av bara farten. Man hittar nya idéer, tankesätt och infallsvinklar.


Det hela handlar om "the power of momentum", att du efter ha börjat med en sak plötsligt har tre, fyra bollar i luften som kommit till dig av bara farten. Du effektiviserar din vardag, finner helt plötsligt massa tid och framförallt energi.
  Intressant att man när man inte gör något energikrävande inte finner någon energi att agera. Medans man när man är igång tycks klara mer och mer saker.




Bjuder på en liten bild i njutandets tecken. Korfu-08


Thoughts become things!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0